Aino Bunge: Riksbankens roll i en orolig tid

Kriget i Mellanöstern har lett till stigande olje- och gaspriser, en ökad osäkerhet och stora skiften på finansmarknaderna. De högre energipriserna påverkar många delar av ekonomin, både direkt och indirekt, och därmed även priserna som konsumenterna möter. ”Hur stor påverkan blir på inflationen beror på hur länge konflikten pågår, hur snabbt produktionen i regionen kan återupptas och hur företag och hushåll reagerar på situationen. Allt detta är mycket svårt att bedöma i nuläget och det gjorde att det var rimligt att vid vårt senaste möte lämna räntan oförändrad.”

I det osäkra omvärldsläget har dock svensk ekonomi en fördel i att KPIF-inflationen fallit tillbaka nära målet, framhöll Bunge, och enligt Riksbankens senaste prognos bedöms inflationen sjunka under målet i år. Därtill var det senaste inflationsutfallet tydligt lägre än väntat. Samtidigt är konjunkturen fortfarande svag, även om det skedde en viss förbättring under fjolåret.

”Om utbudsstörningarna blir begränsade behöver de inte leda till behov av en stramare penningpolitik, eftersom inflationen bortsett från kriget i utgångsläget är låg. Det finns dock en risk att prisökningar sprider sig mer brett i ekonomin, det är något vi behöver följer noga.”

Bunge betonade att utvecklingen de senaste dagarna visar hur snabbt förutsättningarna kring kriget kan förändras. Beroende på hur situationen utvecklas kan det få radikalt olika effekter på såväl realekonomin som inflationen, vilket också illustrerades i alternativscenarierna i Riksbankens penningpolitiska rapport. ”Som jag resonerade vid vårt senaste räntemöte kan det leda till ett behov av såväl högre som lägre styrränta än i vårt huvudscenario, och jag utesluter inget av alternativen.”

Avslutningsvis nämnde också Bunge att Riksbanken har fler ansvarsområden än penningpolitiken att beakta i oroliga tider. ”Vi övervakar bland annat svenska banker så att de förblir finansiellt starka och kan motstå de finansiella effekterna av omvärldsoron samt ska se till att betalningar fungerar även i kristider. Den 1 juli får Riksbanken även ansvaret för att leda en ny funktion som ska samordna insatser vid kriser i finanssektorn och bedriva ett förberedande arbete.”