Swestr
Swestr (Swedish krona Short Term Rate) är en referensränta som beräknas och publiceras av Riksbanken. Swestr är en transaktionsbaserad referensränta som Riksbanken beräknar utifrån transaktioner som genomförs på penningmarknaden från en bankdag till nästa i svenska kronor. Riksbanken tillhandahåller även genomsnittsräntor och ett index baserat på Swestr.
Swestr 2026-03-02
- Volym62 128 MSEK
- Antal transaktioner230
- Antal rapportörer6
- Ränta vid övre trimningsgräns1,68 %
- Ränta vid nedre trimningsgräns1,53 %
- BeräkningsmetodNormal
Beräkningsmetod
Genomsnittsräntor och index, Swestr 2026-03-03
Index
109,99054573%- 1 vecka1,64105 %
- 1 månad1,63687 %
- 2 månader1,65375 %
- 3 månader1,39601 %
- 6 månader1,56272 %
Genomsnitt och index
Referensräntor fyller en viktig funktion i det finansiella systemet i Sverige och i andra länder och används som ett gemensamt riktmärke vid prissättning av finansiella kontrakt. För att värna om ett gott förtroende för svenska referensräntor vill Riksbankens se en övergång till den transaktionsbaserade referensräntan Swestr från den traditionella interbankräntan Stibor. Riksbanken anser att marknadsaktörerna i närtid bör sluta använda Stibor på dess kortaste löptid och i stället använda Swestr. På längre sikt anser Riksbanken att Stibor bör upphöra på samtliga löptider. En övergång behöver ske på ett ordnat sätt, och är därför ett mångårigt utvecklingsprojekt. Riksbanken kommer att vara aktiv i, och stödja, en sådan övergång.
Svar på vanliga frågor om Swestr och referensräntor
Varför publicerar Riksbanken Swestr, en transaktionsbaserad referensränta?
I ljuset av den globala finanskris som bröt ut 2008 och den manipulation av referensräntan Libor som uppdagades 2012, skadades förtroendet för traditionella referensräntor. Det har gett upphov till ett omfattande internationellt arbete för att ta fram alternativa, transaktionsbaserade, referensräntor. Transaktionsbaserade referensräntor bygger på faktiska transaktioner, till skillnad från traditionella referensräntor som baserats på bankers bud eller bedömningar av räntan snarare än räntan på genomförda transaktioner.
I många länder har centralbankerna tagit på sig ansvaret för att ta fram dessa transaktionsbaserade referensräntor. I december 2019 beslutade även Riksbanken att ta på sig ett sådant ansvar att börja publicera den trasaktionsbaserade referensräntan Swestr (Swedish krona Short Term Rate). Därtill kan det stärka trovärdigheten för Swestr att det är Riksbanken, i egenskap av centralbank, som står bakom den. Riksbankens beslut att börja beräkna och publicera en ny referensränta föregicks också av en remiss, med positivt gensvar från de som svarade på remissen.
Swestr kan användas som referensränta i finansiella kontrakt från och med den notering som har värdedag 1 september 2021 och som publicerades den 2 september 2021.
Hur beräknar Riksbanken referensräntan Swestr?
Riksbanken mottar dagligen information från penningpolitiska motparter om deras transaktioner på penningmarknaden. Utifrån detta väljs relevanta data ut, som sedan ska möta ett antal krav för att kunna ingå i underlaget för beräkningen av Swestr (Swedish krona Short Term Rate). Läs mer om beräkningsmetod och transaktionsunderlag för Swestr | Sveriges Riksbank
När och hur ofta publiceras information om Swestr på Riksbankens webbplats?
Referensräntan Swestr (Swedish krona Short Term Rate) publiceras på Riksbankens webbplats klockan 09.00 varje bankdag. En eventuellt korrigerad notering publiceras klockan 12:00.
Genomsnittsräntor och index baserade på Swestr publiceras på Riksbankens webbplats klockan 09:05 varje bankdag. Eventuella korrigerade noteringar publiceras klockan 12:05.
Publicerat om Swestr och referensräntor
- 2025-10-17 Nyhet Efterlevnad av Iosco-principerna för finansiella referensvärden 2025
- 2025-06-05 Nyhet Nytt sammanhållet ramverk för Swestr
- 2024-10-14 Nyhet Efterlevnad av Iosco-principerna för finansiella referensvärden
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)