Bunge: Återhämtning i svensk ekonomi, viktigt med fortsatt motståndskraft på bostadsmarknaden

”Svensk ekonomi påbörjade en återhämtning under förra året. Även om den senaste tidens konjunktursignaler varit lite spretiga har den realekonomiska utvecklingen i stora drag varit i linje med vår prognos. Jag ser framför mig en god utveckling i svensk ekonomi när köpkraften hos hushållen nu återhämtar sig.”  

Enligt Riksbanken väntas inflationen sjunka ganska tydligt i år, bland annat till följd av den tillfälligt sänka matmomsen. ”De senaste utfallen pekar på att inflationstrycket kan bli lågt även bortsett från detta. Men vi behöver se detaljerna bakom januariutfallet och väga in övrig information, däribland utvecklingen av elpriserna och ytterligare ett inflationsutfall, för att kunna bedöma det underliggande inflationstrycket inför vår prognos i mars. Under förra året stärktes också kronan kraftigt och det har betydelse för inflationen. Vi kommer behöva följa noga hur genomslaget ser ut på priserna”, sa Bunge.

Riksbankens senaste bedömning är att styrräntan är kvar på 1,75 procent en tid framöver. Men Bunge underströk att flera faktorer kan påverka inflations- och konjunkturutsikterna och därmed räntan, och hon nämnde bland annat den osäkra geopolitiska utvecklingen i världen. ”Vi har ett gott utgångsläge i svensk ekonomi men vi behöver vara fortsatt vaksamma på utvecklingen och ha handlingsberedskap att anpassa penningpolitiken om så krävs.”

Varnar för föreslagna lättnader i bolåneregler

I sin presentation kommenterade Bunge även de senaste årens fall i bostadsinvesteringar och bostadspriser. Hon sa att utvecklingen än så länge fortfarande är dämpad. Samtidigt är hushållens skuldsättning alltjämt hög i ett internationellt perspektiv. ”När hjulen börjar snurra igen är det viktigt att det finns regler på plats som värnar hushållens motståndskraft”, sa Bunge.

Nu föreslås lättnader i bolånereglerna och en brist är att det i det kommande regelverket inte finns någon reglering av lånens storlek i förhållande till inkomsterna, menade Bunge.

”Många svenska bolånetagare lägger sig idag precis vid gränsen för vad reglerna tillåter. I andra länder har man sett att låntagare snabbt ökar sina lån när kraven lättas, och det finns en risk att svenska bolånetagare agerar likadant. Mot den bakgrunden menar vi att förslaget borde kunnat innehålla ett inkomstbaserat verktyg som fungerar som en stabiliserande broms.”