Riksbankens forskningsagenda
Riksbankens forskningsagenda innehåller information om fyra forskningsområden av betydelse för Riksbankens verksamhet. Syftet med forskningsagendan är att sprida information om den forskning som bedrivs på Riksbanken och vilka områden som vi tycker är viktiga för framtida forskning och analys.
Forskningsagendans fyra områden
- Nya utmaningar inom pengar, bankväsende och betalningar
- Den penningpolitiska transmissionsmekanismen under mikroskopet
- Strukturella omställningar: arbetsmarknad, demografi och den gröna ekonomin
- Penningpolitik, finanspolitik och finansiell stabilitetspolitik i samverkan
Gemensamt för samtliga områden är att analysen bedrivs med moderna metoder (inklusive artificiell intelligens), nya datakällor (inklusive mikrodata och stora datamängder) och med perspektiv som är relevanta för svensk ekonomi (bland annat analys för en liten, öppen ekonomi).
Nya utmaningar inom pengar, bankväsende och betalningar
Den tekniska utveckling som har skett under senare år förändrar snabbt de finansiella marknaderna. Inom området Nya utmaningar inom pengar, bankväsende och betalningar utforskar vi hur förändringar inom det finansiella systemet påverkar motståndskraften hos banker, finansiella marknader och betalningsmarknaden.
Detta område inkluderar forskning kring:
Digitala betalningsmedel, finansiell sårbarhet och internationella spridningseffekter.
Risker och möjligheter från förändringar i finansiell intermediering.
Utmaningar för implementeringen av penningpolitiken.
Lärdomar från ekonomisk historia om pengar, bankväsende och betalningar i Sverige och utomlands.
Den penningpolitiska transmissionsmekanismen under mikroskopet
En ständigt återkommande fråga inom makroekonomi är hur den penningpolitiska transmissionsmekanismen fungerar i praktiken. Vår förmåga att besvara denna fråga har förbättrats drastiskt under senare år, tack vare nya högkvalitativa mikrodata och mer kraftfulla datorer och beräkningsmetoder. Arbetet inom området Den penningpolitiska transmissionsmekanismen under mikroskopet utnyttjar mikrodata och modeller med heterogena agenter för att undersöka de mikroekonomiska grunderna för den penningpolitiska transmissionsmekanismen och deras makroekonomiska konsekvenser.
Detta område inkluderar forskning kring:
Penningpolitisk transmission med heterogena agenter.
De heterogena effekterna av penningpolitik på hushåll, företag och banker.
Förväntningsbildning och prissättningsbeteende.
Strukturella omställningar: arbetsmarknad, demografi och den gröna ekonomin
Befolkningen åldras, födelsetalen sjunker och tekniken utvecklas i snabb takt; samtidigt sker en övergång till en grön ekonomi. Vi analyserar de makroekonomiska och finansiella konsekvenserna av dessa strukturella förändringar inom området Strukturella omställningar: arbetsmarknad, demografi och den gröna ekonomin, med hjälp av både aggregerade data och mikrodata på hushålls- och företagsnivå.
Detta område inkluderar forskning kring:
Konsekvenserna för arbetsmarknaden av teknisk förändring, automatisering och globalisering.
Konsekvenserna av demografiska och strukturella förändringar för sparande, konsumtion, den neutrala räntan, hushållens skulder och portföljallokering samt offentliga finanser.
De makroekonomiska och finansiella utmaningarna relaterade till klimatförändringar och övergången till en koldioxidsnål ekonomi.
Penningpolitik, finanspolitik och finansiell stabilitetspolitik i samverkan
Penningpolitiken verkar inte i ett vakuum: dess effektivitet och transmission beror på finanspolitikens inriktning och stabiliteten i det finansiella systemet. Arbetet inom forskningsområdet Penningpolitik, finanspolitik och finansiell stabilitetspolitik i samverkan utforskar hur dessa tre områden för makroekonomisk stabilisering samverkar för att forma aggregerad efterfrågan, risktagande och långsiktig hållbarhet. Att förstå deras gemensamma dynamik är avgörande för att utforma robusta ekonomisk-politiska ramverk som säkerställer både kortsiktig stabilisering och långsiktig finanspolitisk och finansiell hållbarhet.
Detta område inkluderar forskning kring:
Samordning och avvägningar mellan ekonomisk-politiska åtgärder.
Samspelet mellan den ekonomiska politiken och finansiella friktioner.
Finanspolitiska begränsningar, finansiella sårbarheter och centralbankers oberoende.
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)