För kreditinstitut som omfattas av inlåningskravet

Riksbanken tar kontakt

I början av året kontaktar Riksbanken de kreditinstitut som omfattas av inlåningskravet med instruktioner. Läs mer om vilka kreditinstitut som omfattas här "Lista över kreditinstitut".

Rapportering av uppgifter till Riksbanken

Riksbanken begär in uppgifter från kreditinstituten som behövs för att beräkna deras så kallade inlåningsbas. Inlåningsbasen ligger till grund för hur stort belopp varje kreditinstitut ska hålla i räntefri inlåning hos Riksbanken.

Kreditinstituten kan antingen samtycka till att Riksbanken hämtar uppgifterna från Statistiska centralbyrån (SCB) eller själva sammanställa och skicka in dem på en särskild blankett.

Se bilagor för rapportering av uppgifter nedan:

Bilaga 1. Begäran om avdrag.xlsx

Bilaga 2. Samtycke till hävande av sekretess.docx

Bilaga 3. Begäran om finansiell information.xlsx

Bilaga 4. Begäran om generell information.xlsx

Preliminärt besked om inlåningskrav

När uppgifterna har kommit in skickar Riksbanken ut ett preliminärt besked till varje enskilt kreditinstitut om hur deras inlåningsbas har beräknats och hur stort deras inlåningskrav därmed blir, baserat på de uppgifter som de har rapporterat.

Efter det har kreditinstituten möjlighet att lämna synpunkter på beräkningen.

Beslut om inlåningskrav

I nästa steg fattar Riksbanken beslut om inlåningskravet och skickar ut dessa till kreditinstituten. Varje kreditinstitut får då besked om vilket belopp det ska hålla som räntefri inlåning på sitt konto i Riksbanken.

Institut som inte tidigare har omfattats av inlåningskravet, eller som tidigare haft noll i krav, ska sätta in hela beloppet på sitt konto i Riksbanken senast det datum som anges i beslutet. Den räntefria inlåningen står därefter kvar på institutets konto i Riksbanken till dess att Riksbanken fattar ett nytt beslut.

Om ett kreditinstitut får ett högre inlåningskrav än föregående år ska det sätta in det belopp som saknas på sitt konto i Riksbanken. Om inlåningskravet i stället är lägre än året före återför Riksbanken det överskjutande beloppet till kreditinstituten.

Läs mer om hur en insättning går till här "Hur en insättning går till" .

Så beräknar Riksbanken inlåningskravet

Riksbanken räknar ut en inlåningsbas för varje kreditinstitut, som baseras på institutets skulder vid årsskiftet. Riksbanken bestämmer sedan hur stor andel av den som ska utgöras av räntefri inlåning.

Det totala inlåningskravet för alla kreditinstitut får maximalt motsvara skillnaden mellan Riksbankens eget kapital och den lagstadgade målnivån för det. Hur stor skillnaden är blir känt när riksdagen fastställer Riksbankens resultat- och balansräkning, vilket oftast sker i april eller maj.

Läs mer om hur inlåningsbasen beräknas här "Så beräknas inlåningsbasen".

Läs mer om hur inlåningskravet beräknas här "Så beräknas inlåningskravet".

Sanktionsavgift vid sen insättning

Om ett kreditinstitut inte uppfyller inlåningskravet kan Riksbanken ta ut en sanktionsavgift. Sanktionsavgiften motsvarar en ränta på det belopp som understiger inlåningskravet. Räntesatsen är styrräntan plus två procentenheter och räntan ökar för varje dag som beloppet inte är insatt i sin helhet hos Riksbanken. Sanktionsavgiften kan sättas ner helt eller delvis om det finns särskilda skäl.