Hur säkra, effektiva och tillgängliga är betalningar?

Positivt med statlig e-legitimation som alternativ till BankID vid betalningar

BankID har sedan många år varit den absolut största e-legitimationen i Sverige och används i dag av en mycket stor del av befolkningen för att identifiera sig och skriva under exempelvis avtal eller betalningar. Det har bidragit till att skapa säkra, smidiga och användarvänliga digitala tjänster, men samtidigt gjort många väldigt beroende av en enda kommersiell aktör. En statlig e-legitimation som fungerar för betalningar skulle därför utgöra ett viktigt komplement till BankID.

Publicerad: 13 mars 2026

Polismyndigheten ska utforma en statlig e-legitimation

Regeringen har beslutat att Sverige ska ha en statlig e-legitimation och Polismyndigheten har fått i uppdrag att både utforma och utfärda den. Arbetet genomförs i enlighet med EU:s eIDAS-förordning^[85] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG. som slår fast att alla medlemsländer ska tillhandahålla en e-legitimation på högsta tillitsnivå, vilket Sverige saknar i dag.^[86] Du kan läsa mer om tillitsnivåer för e-legitimationer på Tillitsnivåer för e-legitimering (Digg), hämtad 2025-12-23. Arbetet sker i samverkan med Myndigheten för digital förvaltning (Digg). E-legitimationen ska kunna användas både i offentliga e-tjänster och inom det privata näringslivet.

I en lagrådsremiss från januari i år lämnar regeringen ett antal förslag om utformningen av en statlig e‑legitimation, bland annat om dess innehåll, bärare och aktivering.^[87] En statlig e-legitimation (Regeringen). Tillsammans utgör dessa förslag ett bra första steg mot en statlig lösning.

Riksbanken bedömer att en statlig e-legitimation som kan användas vid betalningar kan få flera positiva effekter. För det första kan den stärka konkurrensen på marknaden genom att skapa utrymme för fler aktörer att bygga egna identifieringslösningar. För det andra får samhället ytterligare ett alternativ för identifiering och betalningar om ett annat skulle drabbas av störningar. Slutligen skulle det kunna förbättra tillgängligheten, om den statliga e-legitimationen kan användas av grupper som i dag saknar eller har svårt att få ett BankID, exempelvis nyanlända, personer med intellektuell funktionsnedsättning eller personer utan svenskt bankkonto. Riksbankens bedömning är att det är viktigt att innehavaren kan använda den statliga e‑legitimationen genom exempelvis mobiltelefon, eftersom det är en förutsättning för att den ska kunna fungera som ett säkert och statligt kontrollerat komplement till BankID.